Julaftons morgon – klockan är sex. Jag ligger vaken och funderar över dagens bestyr – mycket att göra innan familjen kommer och minglar och sedan julmiddag. Skinkan griljerades och kardemummakakan bakades i går. Camilla lovade att komma och göra ”laxmackorna” – ja ni vet några skivor gravad lax på en skiva mörkt hälsobröd bakat på sju sorters mjöl ringlade kring en pepparrotsröra med småskuret rökt renhjärta – ja det mesta torde vara lugnt. Men opp och hoppa nu! Dags för dagens viktigaste uppgift - ”tända julljusen ute hos Maj på kyrkogården nu på morgonen."
Det blev en märklig resa! Mulet kulet – småkallt – två vändor på Bråvallgatsbacken – för naturligtvis glömde jag handskar och tomtegubbe och fick vända om. Lång väntan på Farstatåg på folktom perrong så jag tog första tåg och steg av vid Slussen – kanske mer folk där. Jodå rakt emot mig kom en ung dam målmedvetet emot mig och tilltalade mig på en knagglig engelska där jag uppfatttade ord som ”tube” ”line” och ”Kabinet”. På min egen knaggliga engelska försökte jag konversera med henne om vad hon egentligen ville. Med hjälp av en närstående vacker fransyska vars prat ingen av oss förstod så började jag ana att det var ett stationsnamn den unga damen letade efter på ljustavlorna i taket – kabinet, kabinet, kabinet, upprepades ideligen - och med en till obegriplighet enastående slutledningsförmåga lyckades jag förstå att det var ”Skarpnäck” den unga damen ville komma till. Det är möjligt att Skarpnäck uttalas kabinett på kinesiska – för den unga damen var kinesiska. Raskt förklarade jag att hon skulle ta nästa tåg och byta vid Gullmarsplan till Skarpnäckståget som just på julaftonen bara gick ut därifrån. En enkel match då jag fick hjälp av en ung man som varit i Kina i tio år och studerat kinesisk kampsport. Tillsammans föste vi på henne på nu inkommande Farstatåg och såg till att hon kom av vid Gullmarsplan och kunde se ljustavlan där lysa med namnet Skarpnäck. Hon vinkade glatt till oss och önskade oss ”God jul på svenska”.
Tänk er mina kära vänner: Julaftons morgon – mödosam start – folktomt överallt – träffar en ung kinesiska, en vacker fransyska och en ung man som studerat kinesisk kampsport – alltihop inom en halvtimme av en julaftonsmorgon – och allt bara för att det finns en hållplats på tunnelbanan som heter Skarpnäck.
Nu kunde jag i lugn och ro tända julljusen hos min Maj där hon vilar under den stora björken på Sandsborgs kyrkogård och sedan åka hem i en folktom spårvagn och fortsätta förberedelserna för familjeminglet med klapputdelning.
Skall jag tala om vad jag fick i julklapp? Hör här några: – mjuk och varm rutigt elegant skjorta – CD-
skivor en masse med märkpennor – en hink Werther smörkolor – laxtång att rycka ut benen när laxen fileas – stor flaska calvados – brevkniv från Oxford - en ”handgjord” uppmuntringsbok att skriva blogg (från min bloggmentor/-gåpåare).
Det blev en märklig resa! Mulet kulet – småkallt – två vändor på Bråvallgatsbacken – för naturligtvis glömde jag handskar och tomtegubbe och fick vända om. Lång väntan på Farstatåg på folktom perrong så jag tog första tåg och steg av vid Slussen – kanske mer folk där. Jodå rakt emot mig kom en ung dam målmedvetet emot mig och tilltalade mig på en knagglig engelska där jag uppfatttade ord som ”tube” ”line” och ”Kabinet”. På min egen knaggliga engelska försökte jag konversera med henne om vad hon egentligen ville. Med hjälp av en närstående vacker fransyska vars prat ingen av oss förstod så började jag ana att det var ett stationsnamn den unga damen letade efter på ljustavlorna i taket – kabinet, kabinet, kabinet, upprepades ideligen - och med en till obegriplighet enastående slutledningsförmåga lyckades jag förstå att det var ”Skarpnäck” den unga damen ville komma till. Det är möjligt att Skarpnäck uttalas kabinett på kinesiska – för den unga damen var kinesiska. Raskt förklarade jag att hon skulle ta nästa tåg och byta vid Gullmarsplan till Skarpnäckståget som just på julaftonen bara gick ut därifrån. En enkel match då jag fick hjälp av en ung man som varit i Kina i tio år och studerat kinesisk kampsport. Tillsammans föste vi på henne på nu inkommande Farstatåg och såg till att hon kom av vid Gullmarsplan och kunde se ljustavlan där lysa med namnet Skarpnäck. Hon vinkade glatt till oss och önskade oss ”God jul på svenska”.
Tänk er mina kära vänner: Julaftons morgon – mödosam start – folktomt överallt – träffar en ung kinesiska, en vacker fransyska och en ung man som studerat kinesisk kampsport – alltihop inom en halvtimme av en julaftonsmorgon – och allt bara för att det finns en hållplats på tunnelbanan som heter Skarpnäck.
Nu kunde jag i lugn och ro tända julljusen hos min Maj där hon vilar under den stora björken på Sandsborgs kyrkogård och sedan åka hem i en folktom spårvagn och fortsätta förberedelserna för familjeminglet med klapputdelning.
Skall jag tala om vad jag fick i julklapp? Hör här några: – mjuk och varm rutigt elegant skjorta – CD-
skivor en masse med märkpennor – en hink Werther smörkolor – laxtång att rycka ut benen när laxen fileas – stor flaska calvados – brevkniv från Oxford - en ”handgjord” uppmuntringsbok att skriva blogg (från min bloggmentor/-gåpåare).
God fortsättning på Julen
och ett Gott slut på 2005
Oh, vilket härligt skratt jag fick - T-baneupplevelsen på julaftonsmorgonen - som visar på att det gäller att ta till vara på det goda som stunden ger! Den verkar nästan för bra för att vara sann. Far, du ger så mycket och jag njuter av dina texter. STORT TACK!
SvaraRaderaKram, Anna
Ja, nu har jag läst alla era bloggar (Carros, Camillas och din). Det tar en tid, men kul och underbart att höra era olika berättelser. Krammmmmmmm
SvaraRadera