Translate

2008-02-26

Cecilia Sjöfararen i en Mayaindianby



Hejsan!
Vi gick ombord på en buss, exakt en sådan som forrest gump åker första dagen på väg till skolan, och skumpar på den ett bra tag. och det var verkligen skumpande. man var ordenligt skakad när vi kom fram till första stoppet, en ekologisk farm. de odlade en massa olika växter som de sedan sålde frön av till hela världen. vi fick smaka/lukta/känna på en hel del olika saker, och de som jag kan det svenska namnet på är ungefär kanel och vanilj. bordade sedan bussen och åkte vidare till en gammal mayafästning. en mile i omkrets så vi var bara uppe på huvudtorget. men det var tufft att se dessa gamla trappor som har hållit sedan 1300 fkr.Efter ytterligare lite skumpande kom vi då fram till denna mayafolksby. vi blev avsläppta tre och tre och fick bo hos varsin familj. det var intressant och se hur de bodde. enkla hyddor med palmbladstak, öppen eldstad med stekbord över, hunder, hönor och katter som springer överallt och äter direkt från eldstaden. det får en fundera över all denna stress vi har hemma. Vad är egentligen livsnödvändigt? är det verkligen så att den som har mest saker när han dör vinner?
Vi somnade himla gott den natten till ljudet av syrsor och andra typiska djungelljud.På morgonen vaknade jag av en galen tupp som gal. man skulle kunna tro att han inte hade annat för sig, för han började att gala vid 3 för att sedan fortsätta sporadiskt. tusan vad irriterade vi var. men inte ska man klaga. vi gick upp till en frukost som bestod av nybakta tortillas med en röra, mycket godare än gårdagens kokta bananer, och sedan gick vi på djungeltur. vi fick se byhövdingens kakaoplantage bland annat. det hade varit spännande om vi inte hade varit på farmen dagen innan och sett allt vi såg idag. men man ska inte klaga, vi fick ju ändå smaka egengjord färskplockad choklad efteråt. vid lunch gick vi tillbaka till vår familj och sov en timme.
Efter några majstortillas till lunch gick vi på en redig djungeltur till och spanade in några hummingbirds och fick höra historien om deras naturgudar. guiden frågade sedan vad vi i Sverige trodde på, och den som har ett bra svar på det kan mejla till mig (elev44@ship.gunilla.nu) för vårat svar var pengar. är det verkligen så sorgligt att det är det vi tror mest på i Sverige?
På kvällen var vi tillbaka hos vår familj och satt i skenet till fotogenlampan och pratade med barnen i familjen om musik, historia och lite av det mesta. samtidigt satt jag på en sjukt liten pall vid ett sjukt litet bord och gjorde kakor tillsammans med mamman. himla trevligt. småpratade lite och sedan vid 21 gick vi och la oss. sjukt jättetrötta.
Vid 0530 väcktes vi igen för att hinna i tid tillbaka till Gunilla. då hade våran mamma varit uppe och bakade typ tusen tortillas. alltså den kvinnan gjorde inget annat än hushållsarbete. hon fyllde sina dagar med tvätt, städning och matlagning. hon hade 5 söner och tydligen kunde ingen av dem hjälpa till, så hon var mycket glad när vi frivilligt frågade om vi kunde hjälpa till.
Vid 6 hoppade vi på bussen och skumpade sedan hemmåt mot Gunilla med typ tusen livserfarenheter rikare. himla spännande var det att vara där, men gladast blir man ändå när man kommer tillbaka till båtens ac.ha det bra! snart kommer rapport om kuba.... kramar cecilia.


Mayaborgar

2008-02-23

När jag går ut på min balkong - hej dingeli dång...

… var en slagdänga som ringer i mina öron nu när jag skaffat mig en egen ”balkong”
Jag: I morse frukosterade jag på min balkong och såg morgonrodnaden färga himlen och utsikten över vattnet mot Kungsholmen
Vän av ordning: Det finns väl ingen balkong till din lägenhet?
Jag: Jo numera – en inbyggd sådan placerad bakom mitt stora panoramafönster. Där har jag placerat bord och stolar för frukost middag eller arbete. Utsikten är omfattande. Så gott som alla tänkbara transportmedel kan iakttagas från min ”balkong” - från luftskepp, hjul- och, vattenburet alla kategorier – kanske inte oceangående - rörligt folkliv där kanske en och annan kommer ”leandes med en ko” med lite fantasi
Vän av ordning : Du överdriver. En balkong är en från husväggen utbyggd plattform försedd med räcke och kanske inglasad.
Jag: Inglasad – ja det är just vad min ”balkong” är utåt av mitt stora panoramafönster som går att öppna varma dagar. Låt mig nu tro att jag äntligen fått en ”balkong” som jag längtat så efter.
Vän av ordning: OK då. Men inte har du väl sett någon ”leandes en ko” från din ”balkong”?
Jag: Ja, se det kan man nicht so genau wissen!!!



Gästande syskon frukosterande och dinerande på min "balkong"

2008-02-16

Pirater och hajar!

Här ny rapport från den skrivande sjöfararen Cecilia från den seglande gymnasieskolan på Öckerö: http://www.ockerogymnasieskola.se/
ombord på T/S Gunilla: http://www.gunilla.nu/framesets/frameset_svensk.htm
Klicka in er på de här hemsidorna och läs mer om vad svensk ungdom får och kan göra!!!
Hej hörrni!
Vi har anlänt till Belize och vi ligger nu ankrade utanför staden Puenta gorda. vi kom hit igår förmiddag, men jag har inte varit iland än.

Igår fick ingen gå iland, vi blev nämligen bordade av pirater! vi fick två alternativ, antingen gå på plankan, eller gå ner och byta om till piratkläder. alla valde, konstigt nog, att byta om. sedan utförde vi vaktvis olika uppdrag, svara på gåtor, leta ledtrådar i komposthinken, kasta prick och avlossa potatisar i egenkonstruerad potatiskatapult. vi var den enda vakten som lyckades träffa den utsatta hinken.
Alla ledtrådar ledde sedan fram till ett manus. vi i styrbord skulle sätta ihop en balett om piraternas pirat som var olyckligt kär. alla vakter hade fått samma manus, men de skulle utföras på olika sätt. vi hade himla kul, fick med alla interskämten från tidigare resor så våran publik skrattade hysteriskt.
Och hur är det då att vara utklädd pirat ombord på en båt? tänk på den mest lyckade maskerad som du har varit på och dubbla den känslan några gånger. att som pirat få klättra i masten och kasta tampar och skrika "kasta ynkryggern överbord!" och verkligen mena det förstärker maskeradkänslan något så mycket.
Värmen tog hårt, så efter att sprungit runt som pirater en halvdag var vi helt slut och vid 2000 var de flesta redo attgå och lägga sig.
Vi ska göra ett besök i en mayaindianby här i Belize, så vi har blivit uppdelade. har idag därför haft vakt med alla personer som sover överkoj tvärskepps. himla kul att få arbeta med människor utanför min vakt. överkojer långskepps är lediga och alla underkojerna har åkt iväg till byn. det är skönt att vara så få ombord, känslan blir ytterligare familjär. när vi vinkade av underkojerna i vattentaxin.
I morse skriker överstyrman till "haj på styrbords sida!!". och vad simmade där om inte mamma haj och mini haj. tre timmar senare badade vi just där. sången "hajarna, hajarna, hajarna... och mamma haj, dudutudut..." fick en helt ny innebörd. det var ingen som vågade plaska särskilt mycket med fötterna...
Vår maskinist lyckades få båda två på kroken under eftermiddagen, men de slet sig båda två och sen dess har vi inte sett till dem. kanske till och med att man vågar sig på ett litet dopp nu innan middag utan rädsla att bli nafsad i tårna...do you shark?
Ska nu träna lite, så att man kan komma hem både solbränd och vältränad
:P .ha det så bra! kramar cecilia.



De har skolbänken med sig...


...och mssor med frisk luft - under fötterna!

2008-02-09

"Det är rätt gott att leva ibland" säger Cecilia Söfararen från paradisön Provedencia


ohoj!
Vi ligger nu till ankars utanför ön Provedencia, Paradisöarnas paradisö. var iland igår och hade det så himla skönt. verkligen såååååååå himla skönt. vi tog en taxi när vi kom iland och åkte till stranden, stranden med stort S. det var en bar, Rolando's, precis vid stranden med uteservering gjord av bambupinnar. de serverade grillad fisk med kokosnötsmjölksris och friterade plantings (matbananer).

Det är varmt och skönt på Provedencia, men vi kom med en kallfront och det har regnat en liten skur varje halvtimme. skönt, för då blir man inte överhettad, men solbränd har jag blivit, som en liten gris. men ja ja, ska inte klaga. hörde att ni nästan hade storm hemma .
Vi åkte en rundtur på ön och folket lever verkligen i slowmotion. ingenting går snabbt, men allting blir gjort. det bor ungefär 5000 personer på ön och de har en väg runt hela ön. den vägen är verkligen ett skämt. på ett ställe fanns det en skylt som på svenska betyder att vägrenen försvinner, men som på provedensiska betyder att ena körbanan försvinner. men våran taxichafför var van och det gick fint.
Kvällen tillbringade vi på Rolando's med stjärnhimmel och vågskvalp, reggeamusik och kompisar. det är rätt gott att leva ibland. I morgon ska vi ha en biologilektion. skolan ordnar en snorkelutflykt ut till korrallrevet som går runt ön. haha, det ska bli kul. känns som om vi har varit ute jättelänge, men det är bara en vecka. sjukt. har verkligen glömt bort regn och rusk. det är skönt att vara här. ha det så bra! kramar cecilia.


Rolandos bar med musikanter

2008-02-04

Cecilia sjöfararen på nya äventyr




Ja nu är hon till havs igen – Cecilia – enda dotterdotterdotter till den äventyrliga prästgårdsjäntan Maria från Rölanda som för 100 år sedan som 16-åring reste upp till Ammarnäs för att så småningom bli en vördad anmoder till bl.a. f.n.32 st barnbarnsbarn varav Cecilia är ett - men ett sjusärdeles sådant ……

Så här mailade hon mig för några dagar sedan
Hej Morten!
Jo ryktet stämmer, jag är på väg ut på böljande blå. Vi har 3 dagar kvar i skolan, sedan är vi lediga 12 dagar och sedan flyger vi ner till Colombia. Den 31 januari bär det av. Och jag längtar som en gris. Du får jättegärna citera mig. Det är så kul att du är så insatt i min resa. Ja dotterdotterdotter, det är allt något. Skönt att jag tar det unika snäppet längre och reser över världen också… Håller nu på att färdigställa det mesta av skolarbetet. Det är mycket att göra, men skönt att få det gjort innan vi åker iväg.
Vi hörs! Kramar Cecilia
Och här kan vi läsa hennes första rapport från t/s Gunilla:
Hej Alla
Jag startade min resa klockan 0500 frånLandvetter. det var lite jobbigt att åka ifrån familjen, men när man vet att den vita kajen i Cartagena hägrar traskar man ganska glatt upp för rulltrappan. vi flög till Paris och där hade bagagearbetarna strejk. kul! planet till Bogota blev försenat två timmar och det var spännande. vårt nästa flyg i Bogota skulle nämligen avgå två timmar efter vår första planerade ankomsttid. men vad vore livet utan lite spänning i tillvaron?
Flyget över atlanten tog 10h 55 min och det var tid. men det är rätt kul att sitta på plan med sina kómpisar. vi spanade in snygga flygvärdar, tävlade mot varandra i "vem vill bli miljonär?" och försökte sova. det gick det med.
I Bogota gick vi med raska steg och kom ombord på planet som avgick direkt. kom fram till Cartagena, åkte buss och tlll slut. klockan 0315 svenska tid såg vi Gunilla ligga vid den vita kajen och livet kändes helt okej. vi packade upp och hälsade på befälen och gick och la oss 0600 svensk tid. då var klockan här 2400. sedan rullade det på.
Första dagen ombord provianterade vi och hade säkerhetsgenomgångar. efter middagen var det till och med så att vi satt på däck och torkade frukt/grönsaker för att inte få mögel/parasiter ombord.sjukt! tänk er frukt och grönaker för 50 personer i en vecka. det är rätt mycket att torka! men, är man många så... trötta gick vi och la oss och jag var uppe på landgångsvakt mellan 2-3. då bunkrade vi diesel och sedan var vi redo för avgång.idag lämande vi den vita kajen vid 9 och nu guppar vi fram på havet. alla ombord är solbrända, det är runt 30 grader och strålande sol och livet är gott. ska nu gå och äta lunch för att sedan gå på vakt.
jag har det bra, hoppas ni har det också!
kramar cecilia.