Cecilia Sjöfararen i en Mayaindianby

Hejsan!

Vi gick ombord på en buss, exakt en sådan som forrest gump åker första dagen på väg till skolan, och skumpar på den ett bra tag. och det var verkligen skumpande. man var ordenligt skakad när vi kom fram till första stoppet, en ekologisk farm. de odlade en massa olika växter som de sedan sålde frön av till hela världen. vi fick smaka/lukta/känna på en hel del olika saker, och de som jag kan det svenska namnet på är ungefär kanel och vanilj. bordade sedan bussen och åkte vidare till en gammal mayafästning. en mile i omkrets så vi var bara uppe på huvudtorget. men det var tufft att se dessa gamla trappor som har hållit sedan 1300 fkr.Efter ytterligare lite skumpande kom vi då fram till denna mayafolksby. vi blev avsläppta tre och tre och fick bo hos varsin familj. det var intressant och se hur de bodde. enkla hyddor med palmbladstak, öppen eldstad med stekbord över, hunder, hönor och katter som springer överallt och äter direkt från eldstaden. det får en fundera över all denna stress vi har hemma. Vad är egentligen livsnödvändigt? är det verkligen så att den som har mest saker när han dör vinner?

Vi somnade himla gott den natten till ljudet av syrsor och andra typiska djungelljud.På morgonen vaknade jag av en galen tupp som gal. man skulle kunna tro att han inte hade annat för sig, för han började att gala vid 3 för att sedan fortsätta sporadiskt. tusan vad irriterade vi var. men inte ska man klaga. vi gick upp till en frukost som bestod av nybakta tortillas med en röra, mycket godare än gårdagens kokta bananer, och sedan gick vi på djungeltur. vi fick se byhövdingens kakaoplantage bland annat. det hade varit spännande om vi inte hade varit på farmen dagen innan och sett allt vi såg idag. men man ska inte klaga, vi fick ju ändå smaka egengjord färskplockad choklad efteråt. vid lunch gick vi tillbaka till vår familj och sov en timme.

Efter några majstortillas till lunch gick vi på en redig djungeltur till och spanade in några hummingbirds och fick höra historien om deras naturgudar. guiden frågade sedan vad vi i Sverige trodde på, och den som har ett bra svar på det kan mejla till mig (elev44@ship.gunilla.nu) för vårat svar var pengar. är det verkligen så sorgligt att det är det vi tror mest på i Sverige?

På kvällen var vi tillbaka hos vår familj och satt i skenet till fotogenlampan och pratade med barnen i familjen om musik, historia och lite av det mesta. samtidigt satt jag på en sjukt liten pall vid ett sjukt litet bord och gjorde kakor tillsammans med mamman. himla trevligt. småpratade lite och sedan vid 21 gick vi och la oss. sjukt jättetrötta.

Vid 0530 väcktes vi igen för att hinna i tid tillbaka till Gunilla. då hade våran mamma varit uppe och bakade typ tusen tortillas. alltså den kvinnan gjorde inget annat än hushållsarbete. hon fyllde sina dagar med tvätt, städning och matlagning. hon hade 5 söner och tydligen kunde ingen av dem hjälpa till, så hon var mycket glad när vi frivilligt frågade om vi kunde hjälpa till.
Vid 6 hoppade vi på bussen och skumpade sedan hemmåt mot Gunilla med typ tusen livserfarenheter rikare. himla spännande var det att vara där, men gladast blir man ändå när man kommer tillbaka till båtens ac.ha det bra! snart kommer rapport om kuba.... kramar cecilia.


Mayaborgar