Cecilia Sjöfararen styr nu på kurs mot Öckerö

Cecila anno dazumal

Fahlmouth, Plymouth, Storbritannien
hello sweden!
Ojojoj. nu börjar det krypa i skinnet på mig. idag är det den 23 april, våra klockor ombord har samma tid som era där hemma, det sitter nedräkningslappar på toaletterna och hela besättningen bara längtar efter att få mönstra av (fast ingen vill egentligen lämna detta glada sällskap). Efter att ha kört i en åtta (8!) ute på Atlanten för att undvika vågor var jag rätt knäckt. jag har vakttiden 8-12 och den fullkomligt förstör mig. jag får ingen ordentlig sömn och det var så himla mycket tyngre när man vaknade på morgonen med orden "god morgon! idag har vi kurs mot Spanien/Räddningens öar/Brasilien/Kap Verde/Island." men en dag (denna underbara dag!) kom Betty in och purrade oss och sa "vi har kurs mot England, välkomna upp!" oj vad allt blev lättare efter det.Det tog 12 dygn för oss att ta oss över Atlanten del två, och det var bara 1 dygn mer än planerat enligt tidsplanen, men på grund av den där orkanen på Azorerna som fördröjde oss x antal dygn var vi dock försenade.Vi kom tillslut till Falmouth, England och känslan att hoppa av båten och kunna gå mer än 10 meter utan att svänga var underbar. helt fantastiskt underbar! Jag och fyra av mina tjejkompisar hade vakt tre timmar på morgonen (från ankomst vid 0800 och framåt) och var sedan lediga fram till middag.Vi tillbringade hela dagen i stan. Vi besökte ett café och drack gott kaffe efter 12 dagar med båtkaffe. vi pratade som vi inte har kunnat prata på 12 dagar eftersom du aldrig är riktigt ensam på båten, det är alltid någon som hör digFör första gången på länge tittade även solen fram och som vi njöt! Det var så skönt att vara av båten. men till middag var vi ombord igen och 18.15 lämnade vi. Då hade vi lämnat personer och segel till reparation och fått ombord personer, diesel och mat. allt klart.Nu tuffar vi på bäst vi kan. Förseningen hem till Öckerö är definitiv. Kapten har sagt att det är omöjligt att komma hem i tid till den 26:e (samtidigt som det är en liten röst i min hjärna med typiskt gunde svan-dialekt som säger "ingenting är omöjligt") så vi hoppas på tidigast möjligt. mellan den 28:e och 30:e blir det istället, får se när.
Läget ombord är fortfarande himla bra. vi har inte haft några storbråk och vakterna har hållit hela seglingen, tack för det! och just nu springer folk runt och har en massa fuffens för sig, det är nämligen filmfestival ombord snart! Det ska bli kul att se vad de andra har kokat ihop. Ska nu försöka göra mitt bästa för att inte gå under, ta en liten powernap. Ni ska få ett litet sista inlägg om några dagar, så ha det så bra fram tills dess!


kramar cecilia.




Hej och hå i tackel och tåg