Translate

2008-02-04

Cecilia sjöfararen på nya äventyr




Ja nu är hon till havs igen – Cecilia – enda dotterdotterdotter till den äventyrliga prästgårdsjäntan Maria från Rölanda som för 100 år sedan som 16-åring reste upp till Ammarnäs för att så småningom bli en vördad anmoder till bl.a. f.n.32 st barnbarnsbarn varav Cecilia är ett - men ett sjusärdeles sådant ……

Så här mailade hon mig för några dagar sedan
Hej Morten!
Jo ryktet stämmer, jag är på väg ut på böljande blå. Vi har 3 dagar kvar i skolan, sedan är vi lediga 12 dagar och sedan flyger vi ner till Colombia. Den 31 januari bär det av. Och jag längtar som en gris. Du får jättegärna citera mig. Det är så kul att du är så insatt i min resa. Ja dotterdotterdotter, det är allt något. Skönt att jag tar det unika snäppet längre och reser över världen också… Håller nu på att färdigställa det mesta av skolarbetet. Det är mycket att göra, men skönt att få det gjort innan vi åker iväg.
Vi hörs! Kramar Cecilia
Och här kan vi läsa hennes första rapport från t/s Gunilla:
Hej Alla
Jag startade min resa klockan 0500 frånLandvetter. det var lite jobbigt att åka ifrån familjen, men när man vet att den vita kajen i Cartagena hägrar traskar man ganska glatt upp för rulltrappan. vi flög till Paris och där hade bagagearbetarna strejk. kul! planet till Bogota blev försenat två timmar och det var spännande. vårt nästa flyg i Bogota skulle nämligen avgå två timmar efter vår första planerade ankomsttid. men vad vore livet utan lite spänning i tillvaron?
Flyget över atlanten tog 10h 55 min och det var tid. men det är rätt kul att sitta på plan med sina kómpisar. vi spanade in snygga flygvärdar, tävlade mot varandra i "vem vill bli miljonär?" och försökte sova. det gick det med.
I Bogota gick vi med raska steg och kom ombord på planet som avgick direkt. kom fram till Cartagena, åkte buss och tlll slut. klockan 0315 svenska tid såg vi Gunilla ligga vid den vita kajen och livet kändes helt okej. vi packade upp och hälsade på befälen och gick och la oss 0600 svensk tid. då var klockan här 2400. sedan rullade det på.
Första dagen ombord provianterade vi och hade säkerhetsgenomgångar. efter middagen var det till och med så att vi satt på däck och torkade frukt/grönsaker för att inte få mögel/parasiter ombord.sjukt! tänk er frukt och grönaker för 50 personer i en vecka. det är rätt mycket att torka! men, är man många så... trötta gick vi och la oss och jag var uppe på landgångsvakt mellan 2-3. då bunkrade vi diesel och sedan var vi redo för avgång.idag lämande vi den vita kajen vid 9 och nu guppar vi fram på havet. alla ombord är solbrända, det är runt 30 grader och strålande sol och livet är gott. ska nu gå och äta lunch för att sedan gå på vakt.
jag har det bra, hoppas ni har det också!
kramar cecilia.

1 kommentar:

  1. Hej till er båda: Far och Cecilia. En sån äventyrare du är, Cecilia. Jag blir grymt avundsjuk på din utbildning och vad du får uppleva. Njut!! All lycka på resan! Kramar från Kajsa

    SvaraRadera