Translate

2006-06-25

På kalas med släkten med den västra dialekten
















Sagt och gjort! Brorsonen Ingemar fyller 70 år på midsommarafton och han och hans Anette har samlat hela sin stora familj till kalas i Svaneholm i deras stora hus på älvbrinken mot Viskan.
Mats, Maria, Anna och Pär med familjer skulle komma dit. Jag kände att denna släktträff var något jag ville vara med om. Dagen före hämtade Barbro och Bo mig med bil vid Hökarängens tunnelbanestation. Så började den långa resan bakåt i tiden när syskonen Barbro, Ingemar, Anders och Agneta lekte på klipporna i Långedrag och senare bland vinbärsbuskarna på gården i Lerum där jag ofta fick besöka dem om somrarna på 30-40-talen.

Ja Barbro träffade jag första gången ute på ön Hyppeln i Gbgs skärgård redan 1935. hon satt på en vit filt och jag skulle se efter henne medan föräldrarna simmade i bränningarna. Plötsligt var den inte vit längre och jag rysligt generad – Barbro var 7 månader och jag11 år. Så gick det till en gång i världen. Nu har Barbro tio barnbarn och jag tre barnbarnsbarn!

Ingemar kämpade som barn med svår astma och eksem men växte upp till en lång och ståtlig sjöman och gick i land som överstyrman på stora oceangående fartyg. I går hörde jag honom hävda att navigeringens svåra konst ute på de sju haven utförde han till fulländning. Som bevis berättade han om när han som nyexaminerad sjökapten med sin unga fru Britt och några mans besättning skulle föra ett nötskal till en fiskebåt i stormigt väder över Nordsjön, Engelska kanalen och ännu mer storm på Biscayan till Medelhavet där ”nötskalet” skulle användas som mätfartyg i vetenskapligt syfte. Det var en rysligt komplicerad sjöresa men mitt i prick hamnade de i rätt spansk hamn utan någon ”sekunds” avvikelse.
På midsommarafton strömmade gäster till från när och fjärran. Visst var det spännande att än en gång få träffa storebror Gunnars barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Nu på plats räknade jag till 3+4+8. De 8 är Johanna, David, Linnea, Johan, Sofia, Kajsa, Ida och minstingen lilla Emma. Det är minsann inte var dag man får se dem i så samlad tropp. Vi saknade naturligtvis Anders stora familj men å andra sidan pratar dessa inte med västlig dialekt.
Vi var ett stort och glatt sällskap som på eftermiddagen bänkade oss inomhus vid långbord – i Svaneholm var det en ganska kylig och blåsig midsommarafton – med födelsedagsbarnet i högsätet som hyllades med sång, tal och många skålar i ädla drycker
Midsommarafton på Svaneholm hos Anette och Ingemar är något att minnas. Jag kände mig ”hemma hos er”! Tack kära ni!
__________
I dag fladdrar yngsta barnbarnet Camilla till Kina för några månaders jobb på en liten kinesisk TV-station - med sisådär ca 100 miljoner tittare - i Changsha i provinsen Hunnan i Sydvästra Kina. Vi önskar henne LYCKA TILL!!!

2 kommentarer:

  1. Kajsa o Ronald28 juni, 2006 09:33

    GRATTIS Ingemar i efterskott! Kul att lasa om slaekten.

    Och harligt att nu lasa din (far Mortens) blogg. Har antligen aterfunnit den bland alla franska internetter. Nu fortatter vi vart cyklande. Idag viktigt etappmal, Lyon, som ska passeras. Krammmm

    SvaraRadera
  2. ÅHH, det lät som ett kalas vi hade velat vara med på, men tyvärr gick inte det, vi hade ju 3-års firande dan före midsommarafton.
    Kul att läsa om vår släkt ialla fall.
    Kram, kram Pia med familj

    SvaraRadera