Bring down the Beat

Daniel 1975

I dag skriver Daniel Bergström i ett mail:
Vårt Hiphopprojekt Bring Down the Beat på Musicalen i Gottsunda har börjat få stor uppmärksamhet i landet.
Projektet innehåller en spännande satsning på ett mentorskap där äldre ungdomar finns med som stöd och support för de yngre.

På onsdag 12/11 anordnas ett seminarium kring Arvsfondens satsning på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet som pågått under tre år.
Över 100 miljoner kronor har fördelats till olika projekt över hela landet under denna tid.
Arvsfonden har valt ut totalt tre projekt till det avslutande seminariumet på Rosenbad den 12 nov.
Bring Down the Beat är ett av dessa tre projekt !
We´ll be there...

Projektet genomförs av Studiefrämjandet i Uppsala med ekonomiskt stöd från Arvsfonden och Barn- och Ungdomsnämnden, Uppsala Kommun.
Varma Hälsningar
------------------------------
Daniel Bergström, projktdesigner/koordinering
daniel.bergstrom@studieframjandet.se
070-2031450

www.bringdownthebeat.se
http://www.studieframjandet.se/

Så här ser programmet i Rotundan ut:

Inbjudan
Seminarium kring Arvsfondens satsning på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet.
Under de senaste tre åren har ideella organisationer och föreningar kunnat söka medel för projekt som syftar till att öka barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet. Över 100 miljoner kronor har fördelats till projekt över hela landet.

Docent Ambjörn Hugardt vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har följt satsningen och presenterar här sin studie. Tre projekt delar med sig av sina erfarenheter kring begreppet delaktighet och lägger samtidigt en grund till efterföljande öppna samtal tillsammans med panelen.
Program
13.00 - 13.30 Inledning, Stefan Andersson, projektledare Arvsfondsdelegationens kansli. Ambjörn Hugardt, docent, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm
Erfarenheter från tre projekt
13.30 - 13.45 Bring down the beat, Afs Askar, Studiefrämjandet i Uppsala
13.45 - 14.00 Öppna grindarna till fornbyn, Tomas Larsson, Stiftelsen Västergötlands museum
14.15 - 14.30 Ung & skapande, Anders Hansson, Röda Sten Göteborg 14.30 - 15.00 Kaffe
15.00 - 16.15 Paneldialog
Delaktighetens möjligheter och begränsningar
Vad har vi lärt oss? Hur gå vidare?
Moderator: Stina Balkfors.
I panelen: Luis Lineo Fanzingo, Kerstin Olander Film Stockholm, Iki Magnusson Utopia, Lisa Färnström, Håkan Sandh Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Benny Marcel Arvsfondsdelegationen, Torgny Sandgren Ungdomsstyrelsen
16.15 - 16.30 Avslutning
Tid och plats
Onsdagen den 12 november 2008, kl. 13.00 -16.30. Lokal: Rotundan, Rosenbad 4
Utvärderingen kan laddas ned från Arvsfondens webbplats www.arvsfonden.se

Anmälan
Senast fredagen den 7 november på www.arvsfonden.se/kultursen eller
till Annica Thomas 08 - 405 21 30 eller e-post annica.thomas(Wsocial.ministry.se
Varmt välkommen!


Lycka till Daniel med ert stora och intressanta ungdomsprojekt! Anmälningstiden för seminariet den 12/11 i Rotundan i Rosenbad har gått ut. Men man kan stå utanför i hörnet av Freds-och Drottninggatorna där Rotundan ligger klockan 13.30-1345 när Daniels ungdomar spelar upp sin Hiphopmusic - måntro det hörs ut på gatan?

Det firar vi november!

Opp, Amaryllis! Vakna min lilla!

Vädret är stilla, luften sval

Regnbågen prålar, med sina strålar

randiga målar skog och dal.

Amaryllis, låt mig utan våda

i Neptuni famn dig frid bebåda!

Sömnens gud får icke mera råda

i dina ögon, i suckar och tal!

…sjöng jag för mina barn i skolåldern när jag väckte dem Det var inte populärt

Men med en så här prunkande ammaryllisbukett gratulerar jag nu döttrarna Kajsa och Anna som fyller år den 10 och 17 november
De får numera konkurrens om grattandet av bbb lille Ludwig – ett år den 17 november!
Grattis kära Anna, Kajsa och ettåringen Ludwig!!!

Något om bilderna
- Amaryllisen hade vännerna Margareta och Bengt med sig till min krabbmiddag
- Bilden av Anna o Kajsa i hemmet i Sundsvall var Mor Majs älsklingsbild
- Collagets Ludde-bilder är tagna en höstdag i oktober i klädd nyinköpt overall i väl tilltagen storlek. Vän av ordning frågar sig om avsikten är att grabben skall ha smma overall upp till 5-årsåldern?
- Slutligen lite munspel av Ludde och pappa Pierre

Reinfeldt - Ensamvargen på Orionteatern

Ja – det blev stor teater av premiären på Orionteatern i går på Allhelgonadagen, där vi dessutom fick till livs en skickligt komponerad och framförd nutidshistoria. Tack herrar Lasse Rudolfsson, Jan Mark, Johan Rabaeus och inte minst pianisten Bjarne Löwdin som suveränt hanterade ”faster Annas gamla piano” med stor bravur – ett piano som en gång var en ”se- men inte röra- möbel” under sisådär en femtio år i gamla hemmet på Regeringsgatan 105 tills lille Lasse, ca 5 år lyckades få nådig tillåtelse att på pianot visa upp vad han hade lärt sig. Jodå han kunde minsann få den gamla säkert mycket ostämda klenoden att låta riktigt bra till stor förvåning och beundran av den förvånat lyssnande släkten. När det sedan en gång var dags var det naturligtvis Lasse som skulle ärva klenoden som så småningom ingick i Orionteaterns rekvisita där den har medverkat i ett flertal föreställningar
Lasse låt mig tro att det var ”faster Annas” gamla piano som ”spelade en betydelsefull roll” i gårdagens föreställning! Det var med viss känsla jag såg ”Reinfeldt” sitta uppspetad vilt sprattlande med benen uppe på faster Annas gamla piano – det skulle hon ha sett!!!!

Jag letade efter den bilden på Orions hemsida men fann bara denna med de elegant triviala lunchpaketen. Jag måste fråga Martin – fotografen – om han tagit ngn sådan bild .
Iaf Tack för igår Lasse!

Nu har jag fått några ytterligare bilder från Orionteaterns fotograf, Martin Skoog - som förresten ingår i vår storfamilj och är etablerad teaterfotograf.

Tack Martin för fina teaterbilder!

Nyfödd 21 oktober

Välkommen William!!

Hjärtliga lyckönskningar till dig och dina föräldrar Christina Spizta och Jens Hauan och din Farmor Agneta Björkman

Du är nu noterad som 34:e barnbarnsbarnbarnet till de där två som startade vår familjehistoria för 100 år sedan i Ammarnäs!!!

Och här är det kusinen Alma och faster Sofia som hejar på nykomlingen

Krabbmiddag! Den sjätte i ordningen

Det kan bli litet stoj och glam på fredagskvällen

när ett antal 70++are kommeroch äter krabba hos mig!

Men sen går vi på nattclub

Hav överseende! Morten på 2 trappor!

…kunde man läsa på ett anslag i port och hiss här hemma i fredags
Naturligtvis var Camilla vidtalad att sköta rulljangsen som arbetande ”lillvärdinna”- en uppgift hon som vanligt skötte charmant !

När gästerna gått frampå småtimmarna var hemmet i kaos som det brukar vara efter en glad fest. ”Vi städar och röjer i morgon” föreslog jag och somnade bums.

När jag vaknade på lördagsmorgonen var allt avdukat, städat, diskat och återställt – fantastiskt – jag trodde inte mina ögon.

Tack kära Camilla för all hjälp!!!!

Vänsterklickapå collagen såförstoras de!

En solig brittsommar dag i oktober

Grattis Castor - 5 år !!!

Idag firar vi bbb Castor som nu blir 5 år!

Han är stjärngängets storebror som gillar att leka med knepiga och luriga grejer - måntro det blir något sådant på födelsedagsbordet?

Surströmming i Åmål och och 100-årig slottsmiddag

SPF-klubben Åmåliterna festade på surströmming på fredagskvällen och jag fick vara med.

Tack kära vännerna Ulla och Gunnar Bjkn som bjöd ner mig till Åmål just för att äta surströmming. Det var en glad och aktiv festkommitté som startade upp festförberedelserna på fredagsmorgonen och jag blev satt att vika servetter – 54 st - för så många skulle vi duka för i det vackra klubbhuset vid Åmålsån – ursprungligen en gammal järnhandlarbostad.. I kameran hittade jag det här collaget – vänsterklicka så förstoras bilderna:

På tal om hejdundrande kalas så fyllde vännerna Maud och Mats Lbg tillsammans 100 år som dottern och pingisesset Jeanette ville celebrera med en festlig middag i Edsbergs magnifika slottsgemak beläget i övre änden av Edsviken i Sollentuna. Vad jag förstår har slottet en gång ägts av familjen Rudbeck – en gång toppad av han Olof med sagan om ”Atland”eller Manheim där han yverboret och frankt förklarar att allt ursprung i världen utgick från Skandinavien och att kulturens urhem var Sverige. Som exempel menade han att de grekiska landskapsnamnen helt enkelt var svenska – som ”Peleponesus” som namngivits efter någon ”Pelle på Näset” som en gång i urminnes tider bosatt sig där. – enkelt och lättfattligt i den svenska stormaktstiden.
Iaf fick vi vara med om ett fint och glatt födelsedagskalas som jag tackar för med bifogat fotocollage:

En dag i sommartorpet

Duktigt folk i arbete



....medan andra sover och äter

Hanne - Sofie till Minne 5 september 2008

Vi saknar dig! Vi sörjer dig! Vi Älskar dig!

Augustidagar

Lilla vackra Hanne Sofie har "gått hem"

Käraste Hanne Sofie vad du har kämpat !
Vi har med stor beundran följt din tappra kamp mot den svåra sjukdomen i din fantastiska blogg: http://livetenligthanne.blogspot.com/

Vi sörjer och saknar dig alla!

Får jag än en gång minnas då du stod som lycklig brud en försommardag på Ulriksdal

Gömmaren - då och nu

Gömmar-epoken 1940 och några krigsår.
1940 var Kungens Kurva ännu inte påtänkt och miljonprogrammets Vårby än så länge bara skog och ängar. Till Huddinge kom man via Stockholms Central med SJ persontåg på stambanan söderut mot Södertälje och sedan apostlahästarna eller kanske en vilsekommen röd buss med konduktör om man inte cyklade från Kungsholmsgatan - där vi då bodde - via den nybyggda Slussen, fiffigt komponerad för en kommande högertrafik - gamla Götgatan med sin uppförsbacke (puh), Skanstull – och så Götalandsvägen via Örby ner genom Snättringe och de många småvillorna från 10- och 20-talen. Cykeln var ju det vanligaste transportmedlet..

Vilka vi? Gunnar hade redan bildat familj i Göteborg med sin förtjusande och käcka Ethel och 1934 föddes Barbro. Men för de övriga syskonen blev Gömmaren en sista återsamling inför kommande vuxenliv.
Bibi, välbeställd skicklig tandtekniker styrde småsyskonen med fast hand på Kungsholmsgatan. Bengt Magnus kom hem från sjön för att läsa på navigationsskolan med pengar på fickan.
Vid sjön Gömmaren i Huddinge hittade de ett romantiskt och rustikt blockhus på en klipphäll. En operasångare som kommit hem från Amerika lär ha byggt det á la Wild West. Blockhuset var byggt av knuttimrade stockar glest lagda ovanpå varandra och tätade med mossa, ingen brädfodring, men med en stor murad öppen spis som enda värmekälla och ljuspunkt kvällstid. På tomten fanns ytterligare ett hus - vinterbonat - inrett som ett kök eller kokhus med en vanlig vedspis. Till tomten hörde också en liten klippö som man kom ut till på en vinglig spång illa sargad av vintrars isar. Den lilla ön blev vår bad- och solö
Gömmaren blev under några år en kär samlingsplats för oss alla - från Mor och Far, faster Anna och övrig släkt, syskonens ungdomsvänner, scoutkamrater - ett härligt utflyktsmål alla årstider. Inte minst lockelsen att Gömmaren fortfarande var en kräftrik sjö och i arrendet ingick fri kräftfångst från andra dagen de blev lovliga i augusti. Första dagen var förbehållen blockhusets ägare som vi hyrde av - ryttmästaren på Fittja gård.
Den 13 augusti var syster Beatas födelsedag och den dagen kunde då firas med ett kalas av en nyfångad riklig kräftfångst natten innan.
Gömmare-epoken är dokumenterad i en bevarad gästbok och jag kikar lite i den för att påminna mig litet om dessa lyckliga uppväxtår – för det var lyckliga år när vi fem syskon fick kampera ihop därute under några år.

Augusti 2004 – åkte Stefan och jag ut till Gömmaren. Vi letade oss fram på småvägar och helt plötsligt – efter 62 år – såg jag den lilla holmen som hörde till vårt ställe och uppe på klippan skymtade blockhuset allt på rätt plats men idag helt förfallet. Obebott så vi kunde klättra upp på klippan förbi ett förfallet kokhus upp till blockhuset som nu var i det närmaste raserat. Spången ut till holmen fanns inte kvar men spåren efter oss på 40-talet kunde jag skönja – potatislandet var nu en igenvuxen äng och kanske några örter som hållit ut från den tiden. Det blev ett minnesrikt besök och det var bara att sätta sig ner och läsa i gästboken när jag kom hem och tänka bakåt.

I gästboken på allra första sidan läser jag:
Den 26 maj 1940 besökte jag för första gången Bengt Magnus och Beata i stugorna vid sjön Gömmaren, det sotades, såddes, fiskades, regnades och bjöds (på te).
Far

Satte potatis och sådde runt knutarna, städade visthusboden och tog en tur över Snickarkrogen och Fittja. 15 gr. i vattnet men för övrigt ganska visset väder. Första gången i egen stuga har i varje fall utfallit till största förtjusning! 26/5-40
Bengt Magnus
Knyckte en tunna? och repade hallonbusken. Trevlig brasa i öppen spis.
Beata!


Juli – augusti med kräftor – september – oktober – november -jul och nyår -påsk
Det blev många vänner som tog sig den långa krokiga vägen ut till Gömmarens strand – skol- och arbetskamrater, scouter (vi var ju själva fem aktiva scouter hemma på Kungsholmsgatan – från Bibi ner till MajLis).
Så här skrev Mor Maj till Kräftskivan vid Gömmaren 17.8.1940:
Ja, vandringen i världen är svår att tänka på.
Det är så många öden, som man skall genomgå
men den som har ett litet hus vid Gömmarns branta strand
han klagar ej på ödet, han har sin tröst på hand.

Ja – vandringen till Gömmarn är ganska lång och sen,
för vägen den går upp och ner och ner och upp igen.
Men ingenstans i världen är trevnaden så stor
som i vårt lilla, lilla hus där gräs och mossa gror.

Ja – Bibi och Bengt-Magnus ha skurat nu sitt hus
och fångar sina kräftor och påtänt sina ljus.
De samlat sina gäster – och släkten hänger på.
Den får man alltid dras med, men det går bra ändå.
Etc

I lördags fick jag på nytt tillfälle att än en gång besöka Gömmaren då vännen och huddingebon Ingvar körde mig i sin bil den krokiga och backiga Gömmarevägen fram till vårt gamla boställe – nr 40. Nu var potatislandet en ny grön gräsmatta och blockhuset rivet och ersatt av en elegant villa med en stensatt uppfart - allt skyltat med en bitsk hund. Men vår lilla solö finns kvar!!!

Tack Ingvar för en minnesrik dag!!!

Vänsterklicka på collaget så förstoras bilderna

http://livetenligthanne.blogspot.com/

Det var en varmt leende fru "Jäklar Anamma" jag mötte när jag i dag besökte Hanne som nu flyttat över till ett stort och vackert rum påStockholms sjukhem varifrån hon nu lovade nya rapporter via sin tappra och fantastiska blogg: http://livetenligthanne.blogspot.com/

På grönbete i Roslagen - del 2

Sköna sommardagar!




Vänsterklicka för stor-collage

Anny 80 år - det skall vi fira !!!

ANNY ELISABETH SCHIECHE

Jag skulle vilja berätta lite om hur jag uppfattar dig
Jag tar hjälp av initialerna i ditt namn A. E. S.

A – Absolut-Aktuell. Alltid-Allert. Aldrig–Avkall.
Attan så Attraktiv. Aktiv och nu Apropå.
Aningen -Anspråkslös. Antagligen- Anständig.
Arbetsam. en Auktoritet. Absolut- resolut.

E – En Eldsjäl. Extremt-Enastående-Effektiv.
Entydig. Extrovert=utåtriktad. Exklusiv.
Elegant. Eminent. Estet. Eftertraktansvärd.
Emellanåt-Emancipierad.

S – Sälenälskande-Squaredansant-Skönande med
Schwung och Swing i Steg och Slag.
Svärmorsdröm och Släktkär. Stammor för
Smått och Stort. Som Styrs med varsam hand.
Sykunnig. Suveränt Skicklig Som
Solv-Skäl-Skaft-Sked och SkyttelSpecialist i
VävStugan.

SKÅL FÖR ÅTTIOÅRINGEN
Som inte är en dag över trettioen i sinnelag

På grönbete i Roslagen med Ludde & Co

Där snickrades altanräcken och trappor och det förväntades att också jag skulle kunna vara till ngn nytta och sattes att städa verktygsboden, Där hittade jag en hängmatta som jag fann en lämplig plats att montera upp och prova!! Åsså lite lattjande med charmtrollet Ludde

Nyfödd 18 Juli

Välkommen Salla!!
Hjärtliga lyckönskningar till dig och dina föräldrar Veronika o Emil, din Farmor Åsa och G-lMorfar Magnus
Du är nu noterad som 33:e barnbarnsbarnbarnet till de där två som startade vår familjehistoria för 100 år sedan i Ammarnäs!!!


Samtidigt passar jag på att säga
GRATTENÄRAN till mitt bbb Sirius i Tumba som fyller två år vilket vi firar med tårta nu på söndag

Vi firar Kerstin Ståhl 80 år den 19 juli!

Östra Tynningös Grand Old Lady - en gång Vasastans saltaste kalaspingla!

Grattis Kerstin



Vänsterklicka för större bild!



Grattis säger vi också till svärsonen Ronald som också fyller år den 19 juli

En kalaspojke som alltid har en hjälpande hand till hands - betvingaren av Kalapatahr (5450 m.ö.h.) efter en dust i Mount Everest-backarna helt nyligen. Dessutom tar han gärna svärfar ut på en sväng!!!

Sagostund på Skansen

Just nu försöker jag få lite ordning på mina diabilder genom att scanna över dem till min dator. I första hand väljer jag de med barn och barnbarn och ibland hittar jag en och annan pårla. Vad sägs om den här sekvensen:

1981 är det Nalledag på Skansen och alla som har en Nalle med sig får gå in gratis. Mormor tar Mattias, som nyss fyllt 6 år, och travar in och får vara med om en sagostund med Sven Lindberg, skådespelaren!!!

Vänsterklicka på collaget!

En resa i tid och rum – Del 4

Slutade förra bloggen med orden Sundsvall – men se det är en annan historia…… och det är det ju - 40 år efter Ammarnäs. Då i det glada 1950-talet bodde vi i Sundsvall där Kajsa föddes och vår resa letade fram några smultronställen att minnas som t.ex. Spikarna längst ned på Alnön – Petersvik där vi bodde om somrarna – Norra Stadsberget och Kungsvägen nr 9 och Nacksta med Vinkeltået där vi bodde de första åren.

På vandrarhemmet på Norra stadsberget fick vi se en märklig parad av 50-talet ”Valkyria Hundai” motorcyklar i tungviktsklass suveränt hanterade av skinnklädda äldre damer och herrar.

Sist men inte minst besökte vi Ulla Märta med dottern Carina i Nolby – goda vänner från våra norrlandsår och trakterades med en god lunch före hemfärd.

Tack Ulla Märta och Carina för senast!!

En resa i svunnen tid och rum – Del 3

Sorsele
Sommaren 1908 kom Maria för sista gången upp till Sorsele som ogift
I ett Postens ”Kortbref” till Rölanda den 28.5.1908 hälsar Nils Maria välkommen till Sorsele och lovar att om möjligt möta henne i Holmfors och att han skall :
”försöka få vara hemma i Sorsele åtminstone några gånger under den tid du är här. Vi måste laga att vi få vara tillsammans och lära känna hvarandra, det önskar jag…….. Välkommen! Länsman hälsar!”
Från Blattnicksele den 17 juni 1908 skriver Nils till Maria som nu är i Sorsele:
”Efter att ha gjort allt för att kunna möta dig någonstädes på vägen till Sorsele har det misslyckats. Jag håller nämligen på med utsyningar på kronoparker, och har flere handtlangare med mig som skulle behöfva gå sysslolösa den dag jag skulle farit mot dig………Att jag velat träffa dig förrän alla andra, det är säkert. Nu som det är ställt skall jag skynda mig hem så fort som möjligt och skall, om ej något hinder kommer i vägen, vara i Sorsele senast söndag e.m. då jag skall uppsöka dig, Maria, och vi alltså få träffas………. Var nu välkommen till Sorsele från dig tillgifne Nils”
Nu, gott folk, har all osäkerhet och tveksamhet skingrats när Nils nu skriver från Gargnäs den 30 juni 1908 Min rara Maj (nu i Sorsele. Obs namnändringen!!!)
Just nu råder helgdagsstämning i mitt inre, då jag för första gången skrifver till dig efter vår gemensamma och stora uppgörelse. Känner mig nöjd och belåten med att få äga dig Maj; nog är det på samma gång hårdt, att jag skall vara så pass långt från dig, men jag vet i alla fall, att du tänker på mig. Ännu kunna vi ju ej tänka på att ideligen få vara med hvarandra men det få vi lof att finna oss i.
Den 8 augusti 1908 lämnar Maria/Maj för sista gången Sorsele för att resa hem till Rölanda. Nils följde sin Maj en bit på vägen ner till Malå där det blev avsked. Nästa gång de träffas blir till julen 1908 då Nils reser till Rölanda med en förlovningsring i bagaget.
Även Nils skall lämna Sorsele för en ny tjänst i Lycksele från den 1 oktober1908
Nu i nutid lämnar vi Ammarnäs och Sorsele och följer Nils i spåren söderut via Holmfors – Malå – Vormsele till Lycksele där deras första gemensamma hem bildades i januari 1910 och där mina två äldsta syskon, Gunnar och Bibi är födda.
Vid den mäktigt brusande Vormforsen läser vi på en minnestavla att Evert Taubes ”Änglamarken” är skriven som en hyllning till Vindelälven.. Där kan man också läsa hans kärva budskap i ett telegram till statsministern:
”Att man nu bereder sig på att ödelägga även den allra sista skogsälven nämligen Vindelälven…. Om detta får ske skall djävulen och icke jag vara svensk. Då flyr jag från detta land för att aldrig hit återkomma vare sig levande eller död.”
Efter att ha känt Lycksele på pulsen någon timme rullade vi vidare via Åsele och Junsele den vackra vägen utmed Ångermanälven till Sundsvall – men se det är en annan historia……



Holmfors-Malå-Vormsele- Lycksele