...tänkte jag när jag i går morse vek om hörnet i snömodden på Rörstrandsgatan efter att ha knegat mig uppför den tunga Bråvallagatsbacken och mötte en isande kall nordanvind som tog andan ur mig. Men det var bara ta ny sats - målet var gymmet på Västmannagatan - en höjdare jag hittat efter att ha blivit utsparkad från rehabgymmet på Sabbatsberg (se min blogg oktober 2009). Jag var lite sur i början att jag måste lämna ett invant gym. Men det gick snabt över när jag kom till det fräsiga Sportlife och all dess muskeldundermaskiner som det är bara att ta för sig av.
Favoriten är den där jag står på ett motviksbelastat fotstöd lyfter mig själv "i håret" dvs armhäver mig upp i krokig arm. Det har jag inte kunnat göra sedan skolåldern - nåja med lite hjälp från det motviktsbelastade fotstödet - en slags "hjälpmotor" - en sympatisk muskeldundermaskin vill jag påstå - och den enda med hjälp-på-traven-motor!
Så kan nu år 2009 läggas till handlingarna. "Familehistoriskt" kan det sammnfattas följande:
Tre nyfödda barn - Julia och Fanny i februari och Bruno i maj.
Jag har varit på två bröllop - systrarna Pias och Elins - två dop - allt redovisat i min blogg - ock så har Cecilia Sjöfararen från Grebbestad seglat över Atlanten i ett nötskal. Här berättar hon själv:
Hej! Mitt namn är Cecilia Olsson och jag är 20 år gammal. Jag ska berätta för er när jag och mina tre jämnåriga kompisar seglade över Atlanten i våras. Båten heter SunChaser och är en Caribien Sailing Yacht, ungefär 13 meter lång. Den är utrustad med en akterhytt med toalett och dusch, en stor sittbrunn med plats för 12 personer, kombinerad byssa/vardagsrum med både soffa och koj, och en förpik. Precis vid förpiken finns det ytterligare en toalett och dusch, men den duschen använde vi för förvaring av våra väskor. Seglingen startade från ön St Martin i Karibien. Personerna ombord är jag, Cecilia som tillbringat hösten och vintern med att jobba i en klädbutik på hemmaplan. Torbjörn, norrman som under hösten har läst några kurser i matte och natur i Norge. Gustav som kommer vara kapten ombord har varit på St Martin under vintern och pysslat med diverse båtjobb och Filip, som även han har varit i Karibien under vinterhalvåret. Både Gustav, Filip och jag är rödhåriga och det har fascinerat många människor vi mött. De flesta har trott att vi är syskon, men det är vi inte. Vi har bara begåvats med samma hårfärg.
Jag och Torbjörn flög ner i mitten av april och där mötte vi upp Gustav och Filip. Vi var på St Martin i ungefär två veckor och fixade med båten, bunkrade mat och godis. Kosten kom att bestå av pasta/ris/potatismos och då diverse konserver. Tonfisk, corned beef, lax, kyckling, korv, majs, svamp. Ja man kan hitta det mesta på konservburk, frågan är bara hur det smakar. Mellan båtfix och matbunkring har vi självklart haft tid med lite semester. Tillbringade dagar i solen och bara passade på att njuta av livet. The Arc var en annan svensk båt som seglade iväg samtidigt som oss. Vi försökte hålla kontakten så gott det gick ute till havs med hjälp av en satelittelefon. Rutten var planerad att gå från St Martin, via Azorerna, England och sedan till Göteborg. Tanken var att vi skulle vara hemma i början av juni. Men det blir aldrig som man tänkt sig när man seglar och behöver lita på vädret.
Dag 1, 27/4
Mycket blåst.
Inganämndavidnamn är sjösjuka.
Kapten Gustav gör en riktig laginsats och lagar makaronicornedbeefcurry.
Kylen är trasig.
Firar att vi är till sjöss.
etc,etc forts. följer....
Maldiverna? Vi skulle ju dra till Thailand! Sälja din lägenhet och flytta dit! Nu tycker jag att det börjar bli dags... kram PS: Inget foto på julfönstret i år?
SvaraRadera