Vännen och scoutkamraten Sture H Andersson finns inte mer!

Jag har många fina minnen tillsammans med honom. Ett vill jag berätta om här.
Vi träffades första gången 1947 i RickiTickiTavi vargungeflock ute vid scoutstugan Påta. Jag kunde omedelbart förstå att jag absolut inte var välkommen där. Jag hade nämligen helt oförlåtligt lagt beslag på deras älskade och avgudade Akela – Maj Britt Blom. Senare blev det bröllop och kyrkgången i Oscars kyrka var kantad med paraderande vargungar som surmulet tittade på brudgummen under lugg. Sture har senare berättat för mig att det fanns tankar på att sätta krokben för mig när vi vandrade gången uppför mot koret. Men den kloka Maj Britt hade tänkt på allt och ordnat saftkalas med tårta i en närbelägen lokal för sina uppvaktande vargungar.