Translate

2010-02-09

Den 13 februari fyller min bror Magnus 90 år!



Här på promenad i Lund med Ann!

Här vid stugan vid Gömmaren
och här ngra år innan han gick till sjöss

...en sailor i unga år ute på världshaven med sjökaptensbrev och U-båtsofficer som så småningom hamnade på landbacken. Men här berättar han som jungman i brev hem till vår Mor:
M/s Suecia d.11.10.1938
s. 9°20’;w. 33°30’
…….strax innan Madeira där styrbords maskin gick sönder. Då hade vi kraftig sjö på låringen o för att hålla henne på kursen måste vi rigga upp segel…. Och så seglade världens äldsta motorfartyg i väg för stagfock och storsegel så skummet yrde om bogen o kronometern gjorde 14 minuter på timmen. Men xxxxxx fixad …. ”och hon brassade för fyllning och hon började sin sång……….”


Passerar linjen d.8 okt kl 22. Ngn motsjö men för övrigt gott väder. Vattnets temperatur var 31°. Farten 9,9 knop.
Det finns väl ingenting som gör sådant intryck åtminstone på mig, som möte med annan svensk båt, särskilt en bolagsbåt, så här långt hemifrån, ute till havs. Och allra helst när man får stå vid flaggen. Det är verkligen ngt visst över det hela!
Strax innan vi hade linjen skulle vi möta Pedro Christophersen, samma typ som Suecia. Tiden var bestämd till kl ½3 på lördagseftermiddagen. Hela dagen har alle man gått o kikat så smått föröver i hopp att vara den första som kan varsko den. Men klockan blir både halv 3 o 3 men ingen Pedro syns till. Kl tre dyker det upp ett par master vid horisonten långt om styrbord. Men det syns ju att det är en steambåt ty det bolmar ur skorsten och det gör det inte ur en motorbåt. Åter kikas det och spejas det föröver och har man stått o tittat en stund från rodret tycker man sig se båtar runt hela horisonten . Men det blir i alla fall rorsman som ser henne först där hon kommer vinglande ngt styrbord om vår kurs. Kursen ändras så vi styr nästan rakt ned på henne. Det tar inte mer än 20 min ung. innan vi är längs sidan. Jag har just blivit avlöst o får sätta flaggorna, bolags- o nationalflaggor. Sedan får man ställa sig stand by på poopen för att passa flaggan. Nu visslar försten, kvickt ned med flaggan, och så åker den ner där borta också. ( Det är vi som hälsar först, ty vi kommer hemifrån) Och så rullar tre långa dova signaler ut över vattnet. Det är tre mål fyllda av så mycket. Där är det glada återseendet, hälsningen från hemmet, hemlängtan….. Som ett eko kommer svaret. Tack, vi skall hälsa hem. Lycklig resa, hem, hem, hem…..Så en lång till adjö! Adjö, adjö. Vissel och vi halar upp våra flaggor. Och så tar jag av mig mössan och vinkar. Gasten där borta vid flaggspelet svänger också med vepan, lika brunbränd o lika urblekta blåbyxor. Men vinkningarna är desamma med lika stor o internationell betydelse som vilka dova råmanden från en skorstenspipa som helst.
Under tiden har det naturligt varit liv på däck med hejanden (dom hörs nog inte halvvägs förståss) och vinkningar. Men när man står där, ofrivilligt givakt, med flagglinorna stramt tajtade och flaggan sakta vajande tätt över relingen har man inte öga för annat än det stora hela.
Att man sedan får den tanken att det allt är en riktig holk man är på när man ser den i sjön, det hör ju inte hit. Och snart försvinner Pedro i fjärran och kvar ä bara gamla bussiga Suecia med hela vida oceanen att lunka fram på.

…..och så här svarar vår Mor i ett brev till honom:
Stockholm d.10.12.38
Älskling!
Vill bara ge dig ngra välkomst-rader i Gbg
Tack för dina brev och kort till oss alla särskilt för det förtjusande brevet utifrån havet till mig och den lilla dikten. Det mötet ute på oceanen var utomordentligt vackert o levande skildrat – jag ser det. – Roligt att du fick se Buenos Aires. – Ja, det måtte vara en praktfull stad, men den har väl också sina avigsidor. Vad du ändå får se mycket din krabat. Åh – vad jag skall krama om dig – nu dröjer det inte längre. Hoppas bara att du ej kommer för tidigt, så du hinner ge dig av igen före jul.
Nejdå vår sjöman kom hem precis lagom så att han fick stanna hemma ngra dagar kring jul till glädje för en lycklig Mor o Far och alla sex syskonen!
Grattis min bror!

Vänster klicka på bilderna så förstoras de!

2 kommentarer:

  1. STORT GRATTIS MAGNUS!
    90 är känns mycket speciellt att få uppleva. Ha en härlig födelsedag imorgon!

    Just då firar vi min familjs yngsta medlem, lilla Julia som blev 1 år den 6 feb, men pga krasslighet fick kalaset skjutas upp till imorgon.

    Så mellan 90 år och 1 år känns historien fladdra - nästan ett sekel inom släkten. Fantastiskt!

    Stor kram från Anna och Olle

    SvaraRadera
  2. Stort grattis från Camilla!!! Wow, 90 år - det är pondus det. Hoppas att få se dig i stan när du kommer hit!

    Morfar: tack för pannkakan idag. Jag tror att jag håller på att bli sjuk, kanske därför jag däckade på sängen... Vi ses imorgon!

    Stor kram till er båda
    Camilla

    SvaraRadera