En Rossösaga

Jag var nyligen nere på Rossö och där i en gömma hittade jag en liten tecknad handskrift i versform som berättar om en Mormor och hennes två barnbarn Stefan o Lasse midsommartid 1957. Hör här!!!

d.29.5.57
När ni kom till Uddevalla
då kunde ni sjunga och tralla
ty inget regn vi kunde se
bara solen stor och bre

På Rossö var allting som vi trodde.
Hela dan vi i backarna gnodde
Skogen den dofta och havet det skratta
vi hälsa på allt tills vi var riktigt matta
d.1.6.1957
Det var en gång en Stefan som var så väldigt snäll
han hjälpte till i köket från morgon och till kväll
Och lika så vår Lasse han sprang så snäll och kvick
och dukade vårt matbord i fint och prydligt skick
Det var en gång en Mormor och hon var också snäll
hon hjälpte sina pojkar från morgon och till kväll

Björkeli d.6.6.1957
När Oleana flaggan till högsta toppen drog
då hörde vi hur Axel på stora stenen slog
Sen sköt han med stort dunder salut från Bibili
och det lät väldigt ståtligt och pampigt tyckte vi

När någon på radio vill höra
ska inte de andra stimma och störa

Levande snäckor ska man inte ta
lägg dem tillbaka där som dom va!

d.7.6.
Detta var jomen en märklig da’.
Till Lasse kom cykeln, hurra, hurra.
Sen Mormor till Anna i nabben gick
och där en ovanlig kudde hon fick.
Så tågade vi till båtbyggaren hän
men var ganska snopna, när vi gick dän.
Ty inget åt oss hade båtbggarn byggt.
om det tyckte vi inte var vidare snyggt

Pingstafton
En iskall kuling gjorde oss blå
i motvinden kunde vi knappt stå

Pingstdagen 1957
Regnet forsade ner som en älv
Och vi hade lärt os att bädda själv.
Vi spelade rävspel och slogs och skrev
när Runa med barnen ur bilen klev.
Sen drack vi kaffe och hade det bra
och tyckte om, att en ny kamrat nu fick ha

Annandag pingst,
Marken doftar och havet ångar
Mormor och barn på stränderna gångar.
Ser hur allting i hela havet
Är i en väldig dimsky begravet.
Det land vi såg var Oxefjällstopp
Det stack lite grand ur dimman opp
Solen lyste på alltihop
Och vi uppgav många förvånade rop

d.11.6
Vinden kom från åsen
Det var lugnt i BÅSEN
Barna badade första gången i dá
Och simmade lite hurra HURRA!
Mormor stod vid stranden och ropade HU!
Jag vill inte, jag vill inte bada ännu!!

d.12.6
Två pojkar på cykel, en mormor på fot
till Långesom? färdades utan knot
Där köpte vi glass och andra saker.
När vi kom hem så baka vi kaker

d.14.6
Vi invigde nya bordet i dag
med en frukost av ganska ovanligt slag.
Så bada barna i båsen o Plattis
och simma så bra att mormor sa grattis!
Vi tycker alla att sommarn är skön
och särdeles ljuvlig på denna ön!

d.15.6
Från skottland Beata och Silva kom
Tänk, vilket liv, när ni träffade dom
Med många saker ni blev begåvade,
mycket mer än Beata lovade
-------
Den dagen blev mormor MorfarsMor
till David, och hennes glädje var stor.
Vi önska att David bland oss ska trivas!
Med honom ska vi nog aldrig kivas.

d.16.6
Till Stockholm Beata med Linus for
men snart tillbaka till oss hon gnor.

d.17.6
I dag har vi cyklat alla tre.
I början rulla det ju på sne!
Men sen så var resan bara kul
och vi kikade in i båtbyggarns skjul.
Vi såg vår båt som var nästan färdig
och vi tyckte den var så fin och märkvärdig

d.23.6
Midsommarafton var det inte så soligt
men vi hade ändå väldigt roligt
av blommor vi plockade jättefång
och reste en vacker midsommarstång.
På kvällen vi plockade blommor igen
Och vad du drömde det vet väl du

d.25.6
Båtbygarn spände sin bil för en kälke
som nog var byggd av en kraftig kälke.
På den la han båten och drog den till stranden
och då höll han på att fastna i sanden
Båten blev oljad länge och noga
av Beata. Vi andra såg på när hon knoga.
Sen gled den i havet ut med en fart.
Det var, må ni tro underbart

d.26.6
Fast byggmästarn fått en spik i sin fot
föll ändå stora granen i dag av sin rot.
Tre man flytta’ en sten som var stor som en björn
och la mindre stenar i husets hörn.
Vi blev så glada, så vi sprang hem
efter pilsner och saft för att läska dem

d.2.7.
Nu skulle vi haft vårt taklagsgille
med kransar och kaffe och gäster
Men det blev minsann inte alls som vi ville
det blev en ynka bland fäster.
Ty mormor blev sjuk och talade mycket,
som egentligen kostade fem öre stycket.

För Linus var också rätt skral, må ni veta.
Han hade blitt trött på att starta och streta.
Men Hallström på posten tog mormor i bilen
och körde till Strömstad så hastigt som pilen.
Och fast mormor höll på att gå helt i kras
så blev hon där lagad utav doktor Klas.
Men tänk den dagen, som börja så dålig
blev jättefin, om man bara var tålig.
Då äntligen föddes vår Krusidull!
Och därför blev dagen av glädje full.
Nu kommer hon snart, och vi längtar var minut
att se huru Lena Maria Ulrika tar sig ut.

d.4.7.
På födelsedagen kom pojkarna in
och gav mormor en blåklockekrans så fin
En vecka låg mormor och blev nästan kry
Nu talar hon vackert förutan allt gny.
Jag ville besjunga den vällukt jag njuter
när tusende blomster ur knopparna skjuter.
Jag ville dem kalla vid namn och prisa
var endaste en med en tacksam visa.
Men alla de hundrade sorter, som finnas
är omöjligt för mig att lära och minnas.
Dock – när havet och markernas dofter blandas
Jag behöver ej kunna, blott leva och andas.

I min rimbod har jag länge sökt och letat,
med orden har jag bråkat och stretat
för att få det till en visa om havet
men det går inte, det går inte för havet är för stort!
Det blir så futtigt fnattigt allt det som jag har gjort
när jag ville tala om havet.

Sommaren 1957 Mormor (Maj/Maria Björkman 1889-1978)